Idag står det lägenhetsinspektion på schemat. Lägenheten är så gått som tom. Våra resväskor står här men inte en endaste möbel. Sjukt konstigt. Det vi kallat vårt hem så länge är nu.. tomt, dött, redo att lämnas. HERREGUD. Nu får jag ge mig, snart börjar jag ju gråta. När jag tänker på att jag aldrig mer komma klampa upp för de här trapporna...
Okej. Jag slutar nu.
Åh du kära Anacapa Street. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar